Vem får använda K2, och när måste det bli K3?

K3 är huvudregelverket

Alla aktiebolag som upprättar årsredovisning får använda K3. Det är utgångspunkten i svensk redovisning. K2 är ett förenklat regelverk med färre valmöjligheter och schabloner i stället för bedömningar. Det får bara väljas av mindre företag, och även bland dem finns undantag: ett mindre publikt aktiebolag eller ett mindre företag som är moderföretag i en större koncern får inte använda K2. Vilka företag som omfattas står i BFNAR 2016:10 punkt 1.1–1.1C (K2).

Frågan är därför aldrig om du får använda K3. Frågan är om ditt bolag är litet nog, och från och med räkenskapsår som börjar 2026 även rätt sorts bolag, för att få välja K2.

Större företag måste använda K3

Gränsen mellan mindre och större företag dras i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ditt bolag räknas som större om det uppfyller mer än ett av följande villkor, under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

• fler än 50 anställda i medeltal
• mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning
• mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning

Ett större företag måste använda K3. Detsamma gäller bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad, oavsett storlek. Alla andra räknas som mindre företag och får välja mellan K2 och K3.

Det här ändras 2026

Bokföringsnämnden beslutade den 16 juni 2025 om ändringar i både K2 och K3. Ändringarna gäller för räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2025 och innebär att färre företag får använda K2. Beslutet och vad det innebär finns samlat hos Ändringar i K2 och K3, BFN:s beslut 2025-06-16.

Följande företag får inte längre använda K2, oavsett storlek:

• företag med filial utomlands, eller som haft en under året
• företag som äger kryptotillgångar direkt, med undantag för enstaka betalningar som tagits emot i kryptovaluta
• företag som betalat för varor eller tjänster med aktierelaterade ersättningar, till exempel optionsprogram
• företag med skuldebrev som kan regleras med egetkapitalinstrument, till exempel konvertibler
• bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar, som i stället får egna regler i K3

För företag som inte är riktigt små finns dessutom två begränsningar till. De gäller bolag som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyllde mer än ett av villkoren fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Sådana bolag får inte använda K2 om de har en väsentlig uppskjuten skatteskuld, eller om de har byggnader som normalt står för minst 75 procent av nettoomsättningen. Den sista regeln träffar framför allt fastighetsbolag som hyr ut, men även till exempel hotell.

Byta mellan K2 och K3

Reglerna för byte finns i BFNAR 2012:4 Byte mellan K-regelverk. Att byta till K3 är alltid tillåtet. Att byta från K3 tillbaka till K2 kräver särskilda skäl, till exempel att bolaget fått nya ägare eller att verksamheten krympt. Skatteskäl räknas inte. Ett undantag finns: ett bolag som valde K3 som sitt första K-regelverk får byta till K2 en gång utan att motivera det.

Ett bolag som tvingas lämna K2 genom ändringarna 2026 byter enligt övergångsreglerna i BFNAR 2012:1 kapitel 35 (K3). Ingångsbalansräkningen räknas om enligt K3, och byggnader delas upp i komponenter.